onsdag 31 oktober 2012

Stay true

Energin till att leda pass kommer från hjärtat.
Glädjen måste vara sann, för mig i alla fall.
Jag behöver känna att det jag gör och förmedlar är riktigt bra;
roligt, vetenskapligt och hållbart. 
Självklart ska det ju vara kul och bra för deltagarna, 
men det räcker inte att "bara göra ett bra jobb", 
jag behöver känna att det också känns kul och meningsfullt för mig. 
Ego? Nä faktiskt inte. För om det bara blir ett jobb, 
så slutar jag på sikt, det blir inte värt det. 
Bortskämd?
Jajamen. 

Att instruera är en passion; en livsuppgift, tycker jag. 
Jag har varit helt trollbunden sedan jag startade för typ 15 år sen.
Jag är det ännu. Det är fantastiskt. 
Om jag inte hade familj, skulle jag troligen instruera varje dag.
När familjen kom, förändrades allt och prio blev ett annat. 
En vanlig middag med famljen samlad känns viktigt. 
Fast det inträffar bara på helgerna för oss, och låt oss vara
ärliga, så kommer det att förbli. Vardagarna är ett evigt sicksackande
mellan jobb, träningar, aktiviteter mm. För er med antar jag?

Ibland tar jag tar uppehåll från en viss
typ av pass, i en termin eller två. Oftast kommer glädjen
tillbaka och ett pass får alltid en andra chans.
Till exempel tog jag uppehåll från att undervisa yoga ett tag
då jag kände att jag själv behövde växa som instruktör genom
att ta klasser och läsa; ladda upp.



Sen har jag, nu när familjen kommit, tagit ett beslut:
att ha kul och vara nöjd!
Förutsatt att jag förberett mig bra och gjort upp ett pass efter min bästa
förmåga, tänker jag bara vara nöjd och glad. Förut kunde jag hålla på 
och kritisera mig själv efter ett pass,
vad som var bra och dåligt, hur jag skulle gjort istället, om folk såg
ut att ha kul eller inte?
Det här beteendet är ohållbart i längden, det blir för jobbigt
när man ändå lägger så mycket energi på en timmes total urladdning. 
Vissa gillar det jag gör, andra inte. Så enkelt är det. Och det är helt ok. 
Det är min grej, min glädje och det jag står för. 

Så nu ser jag till att vara väl förberedd på det sätt jag
vill vara. Sen bestämmer jag mig för att ha kul och vara nöjd. 
Våga ta steg åt det håll jag vill växa som instruktör.
Och att "stay true to myself".
Punkt.