torsdag 8 december 2011

Så här tänkte jag...

Jag har tre barn. 
Dessa tre barn har kommit till i den del av världen där de 
allra flesta lever i välstånd. 
Vi har det så pass bra, att vi dessutom får barnbidrag! 
Varje månad får jag pengar för att jag har barn. 
Otroligt. 

Så då tänkte jag att för varje barn jag fått, 
vill jag också hjälpa ett barn någon annan stans i 
världen, där förutsättningarna är helt andra. 

Därför ger vi 200 kronor varje månad till SOS barnbyar. 
Det är Olivias bidrag. Dessa pengar bidrar till att föräldralösa barn i Estland
får ett tryggt boende med fina omständigheter samt utbildning. 

För Majas del ger vi 200 kronor varje månad till UNICEFs världsfadderprojekt. 
Dessa pengar bidrar till en bättre tillvaro för barn i utsatta områden. 
Tex utbildning, sjukvård, mat och boende. 

Elias bidrag är 200 kronor per månad till Plans flicka-fadderprojekt. 
Dessa pengar bidrar till förbättrade möjligheter för flickor, 
som redan från födseln har sämre 
förutsättningar i livet, bara för att de är flickor.
Som riskerarkönsstympning, bortgifte i unga år,
att bli utan utbildning och saker långt mycket värre än så. 

Jag vet att det är en droppe i havet, ställt till alla hemskheter som finns. 
Och jag vet att man kan göra så mycket mer. 
Men jag tänker att om det i alla fall blir tillräckligt många droppar, 
så bildas snart en flod. 
Så tänkte jag...