Idag drar Niki och jag söderut.
Utbildningsdagar i Ronneby väntar.
Ska bli jättekul.
Och mysigt - hotellfrukostar,
hänga med kollegor och gamla
klasskompisar. Tid att prata med Niki.
Men, jag åker ifrån mina barn
några dagar, och det är inte kul.
Eller, vad fasen, det får ju gå,
men jag saknar dem redan.
De där evigt krävande, non-stop pratande,
syskontjafsande, ifrågasättande, ljudliga,
ljuvliga, glittrande, sammetslena, unika,
rakt igenom underbara små människorna
som jag älskar över allt annat!
LÄNGTAR till Lördag kväll då vi får
ses igen. Då ska jag lördagsmysa med dem;
spela spel och busa.
