Idag regnar det. Lite grand.
Luften är frisk och klar och mättad med dofter.
Jag ligger i sängen och har datorn framför mig.
Balkongdörren är öppen utanför visslar en gubbe förnöjt medan han visst
sköter sina sysslor i trädgården.
Elias är uppe med tuppen så klart.
Flickorna sover och Niki bakar bröd. Mmmm....
Jag längtar hem!
Inte härifrån, men hem.
Lustigt det där.
Lätt att tro att sommar och värme är DET ENDA man vill ha.
Det stämmer faktiskt inte.
Jag längtar just nu efter blåbärsskogen,
även om det innebär mygg och kallare väder.
Jag längtar efter svampturer i skogen.
Jag längtar bond-auktioner.
Jag längtar efter träningsrutin med form.
Jag längtar efter dance, step, spin, cykel, styrka, box, yoga....
Härligt att få längta!
I går var vi ute och sprang, Niki och jag.
Till andra sidan ön och tillbaka.
Lustig banprofil på den rundan. Först upp, upp, upp & upp.
Sen ner, ner, ner till havet. Och sedan hem igen. Bra träning!
Halvvägs, alltså framme vid havet, satte vi oss på den steniga
stranden en stund och bara tittade på vågorna som svepte upp
över stenarna och njöt av solen som glittrande speglade sig i vattnet.
En riktigt fin stund.
Sen sprang vi hela vägen tillbaka. I värmen!
Köpte en iskall sportdryck i affären och dök till sist ner i
det Stora Blå.
På kvällen tog vi en promenad upp på berget, till en av olivlundarna för att
plocka mandlar. En hisnande stigning upp längs de gamla sten-stigarna som
brukades av förfäderna. Visades sig att just de mandelträden var helt tomma.
Snopet. Men å andra sidan hittade vi massor av björnbär.
Och fika hade vi ju med oss. Det blev en väldigt fin tur.
Nere i byn igen träffade vi Farfar, som spelat balotte.
Tillsammans gick vi till Lude godina och hängde där en stund.
Sen ett sent kvällsdopp innan vi äntligen gick hem.
