Här om veckan träffade jag en klient
med övervikt, diabetes och förhöjda blodfetter.
En person som fått rådet att använda lättmargarinet Becel
för hälsans skull.
Är det inte bedrövligt, att ett "livsmedel" som närmast kan liknas vid
råttgift, som består av 60% vatten, som innehållet allt för stor del omega6,
vilket skapar en inflammatorisk effekt i kroppen,
i vilket relativt höga halter av rena gifter har uppmätts,
rekommenderas och marknadsförs som hälsosamt?
Tänk till många gånger innan ni lägger ett paket
lättmargarin i ica-kassen.
Smör är smör som kommer från kossor.
Margarin är nåt helt annat; läs mer nedan.
Den framväxande livsmedelsindustrin och snabbmatskulturen har gjort att vår fettkonsumtion har ändrats sedan 1950-talet. Smörkonsumtionen har minskat till en sjundedel medan vi äter tre gånger så mycket av nya produkter som varmpressade vegetabiliska oljor, härdade margariner och ”lättmargariner”. Sedan 1970-talet har vi blivit uppmanade att minska på andelen mättat fett och öka andelen fleromättade fettsyror, men nu har det framkommit att det endast fanns hypoteser och antaganden bakom dessa påståenden. Tvärtom visar nyare forskning att de kemiskt manipulerade fettsyrorna är ett av de största hoten mot hälsan och att de fleromättade fettsyrorna är instabila. De kan bilda reaktiva syreföreningar som skadar cellväggarna och arvsmassan. Som vanligt är det den del av befolkningen som är minst informerad som drabbas mest.
Margarin- och oljeindustrin extraherar fetterna genom starka kemiska processer som lämnar kvar rester av lösningsmedel och några mycket cancerframkallande ämnen. Till exempel har livsmedelsverket uppmätt för höga nivåer av hexan och bensapyren i margariner och matoljor. När det gäller den kraftigt cancerframkallande polyaromatiska kemikalien bensapyren får vi i snitt 140 mikrogram per person och år från margariner medan matoljor står för 10 mikrogram/pers/år (enligt Livsmedelsverket SNV rapport 3623).
Margarinindustrin använder många andra lösningsmedel vid sidan om extraktionsbensin använder. Tyvärr finns det ingen gräns för vilka lösningsmedel som kan förekomma i margariner och andra livsmedel eftersom mer än 70 procent av matfetterna som används i Sverige importeras och ofta från tredje världen. Enligt en tidigare inventering från WHO används följande lösningsmedel inom margarin och fettindustrin metylenklorid, cyklohexan, aceton, pentan, propan, petroleumeter, 2-nitropropan och trikloretylen. Matoljor fraktas även i samma tankbåtar som det tidigare fraktats hälsovådliga lösningsmedel i.
Margarin- och oljeprocesserna skapar naturfrämmande fettmolekyler och transfettsyror som har en helt annan inverkan i kroppen. De ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och påverkar fettinnehållet i hjärnans grå substans, i övrig fettvävnad och i levern. De försämrar tillverkningen av hormoner och ökar bildningen av gallstenar. Det finns också ett samband mellan transfetter och låg födelsevikt, dålig insulinreglering och nedsatt fertilitet. Cellmembran som byggs av härdat fett blir stela, fungerar sämre och åldras fortare. Immunförsvarets respons förskjuts i inflammatorisk riktning. Allt detta är särskilt känsligt för växande barn, och flera nya studier visar på samband mellan margarinkonsumtion och allergier hos barn. Dessa ohälsosamma ämnen borde överhuvudtaget inte få finnas i våra livsmedel.
Men de kemiskt manipulerade oljorna och härdade fetterna utgör ungefär hälften av vårt fettintag på i genomsnitt 44 kg årligen. Den största mängden finns i industriellt framställda livsmedel med hög fetthalt – bakverk, kakmix, mjuka kakor, majonnäs, salladsdressingar, glass, choklad och chips. De används för att de är billiga och hållbarheten är längre eftersom de mer känsliga, nyttiga fettsyrorna och andra naturligt förekommande näringsämnen är borttagna. Kemiskt manipulerade fetter finns i alla halv- och helfabrikat, vilket innebär nästan överallt i vår moderna mathållning.
En av orsakerna till människans sjukdomar
är att vi äter massproducerade vegetabilier
som har förlorat sin vitalitet.
Edmond Szekely, Forskare, författare
Margarin- och oljeindustrin extraherar fetterna genom starka kemiska processer som lämnar kvar rester av lösningsmedel och några mycket cancerframkallande ämnen. Till exempel har livsmedelsverket uppmätt för höga nivåer av hexan och bensapyren i margariner och matoljor. När det gäller den kraftigt cancerframkallande polyaromatiska kemikalien bensapyren får vi i snitt 140 mikrogram per person och år från margariner medan matoljor står för 10 mikrogram/pers/år (enligt Livsmedelsverket SNV rapport 3623).
Margarinindustrin använder många andra lösningsmedel vid sidan om extraktionsbensin använder. Tyvärr finns det ingen gräns för vilka lösningsmedel som kan förekomma i margariner och andra livsmedel eftersom mer än 70 procent av matfetterna som används i Sverige importeras och ofta från tredje världen. Enligt en tidigare inventering från WHO används följande lösningsmedel inom margarin och fettindustrin metylenklorid, cyklohexan, aceton, pentan, propan, petroleumeter, 2-nitropropan och trikloretylen. Matoljor fraktas även i samma tankbåtar som det tidigare fraktats hälsovådliga lösningsmedel i.
Margarin- och oljeprocesserna skapar naturfrämmande fettmolekyler och transfettsyror som har en helt annan inverkan i kroppen. De ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och påverkar fettinnehållet i hjärnans grå substans, i övrig fettvävnad och i levern. De försämrar tillverkningen av hormoner och ökar bildningen av gallstenar. Det finns också ett samband mellan transfetter och låg födelsevikt, dålig insulinreglering och nedsatt fertilitet. Cellmembran som byggs av härdat fett blir stela, fungerar sämre och åldras fortare. Immunförsvarets respons förskjuts i inflammatorisk riktning. Allt detta är särskilt känsligt för växande barn, och flera nya studier visar på samband mellan margarinkonsumtion och allergier hos barn. Dessa ohälsosamma ämnen borde överhuvudtaget inte få finnas i våra livsmedel.
Men de kemiskt manipulerade oljorna och härdade fetterna utgör ungefär hälften av vårt fettintag på i genomsnitt 44 kg årligen. Den största mängden finns i industriellt framställda livsmedel med hög fetthalt – bakverk, kakmix, mjuka kakor, majonnäs, salladsdressingar, glass, choklad och chips. De används för att de är billiga och hållbarheten är längre eftersom de mer känsliga, nyttiga fettsyrorna och andra naturligt förekommande näringsämnen är borttagna. Kemiskt manipulerade fetter finns i alla halv- och helfabrikat, vilket innebär nästan överallt i vår moderna mathållning.
En av orsakerna till människans sjukdomar
är att vi äter massproducerade vegetabilier
som har förlorat sin vitalitet.
Edmond Szekely, Forskare, författare
