Igår var det avslutning i förskoleklass och förstaklass för flickorna.
Som vanligt glömde jag ta med näsduk att torka bort alla
tårar med; tårar som faller av nostalgi och allmän
sinnes-rörelse av det otroligt fina i hundratals små
barn som, finklädda och förväntansfulla, sjunger in sommaren
med sina små röster. Så fint, så fint.
Sen gjorde vi stan!
Gröna lund för hela slanten, åkband, pop-corn, dra i snöret,
kärlekstunneln, godis, kasta bollar, mera godis....
Precis när Lenny Krawitz skulle gå på stora scenen,
åkte vi hem. Livet blir annorlunda när man får barn :)
