Frukost på sängen av finaste, snällaste Niki.
Nybakat bröd, favoritsmoothie, juice, kaffe,
perfekta ägg, DN & svenskan.
Vi har en hel helg med bara vi; bara han & jag.
Så där som det var för länge, länge sen.
Så himla mysigt!
Dessutom ska vi på reunion i kväll.
Vi ska träffa klassen som vi delade fyra
intensiva år med i Naprapathögskolans lokaler.
De känns, på ett väldigt speciellt sätt, som familj.
Jag tycker väldigt mycket om vår klass och alla
som gick i den. Vi delar något unikt; vi är pionjärer
inom naprapati och vi är speciella på så vis att
vi, förutom vår passion för att hjälpa och vår
passion för männsikokroppen, dessutom får
vara entreprenörer och jobba rätt hårt för vår sak,
vara entreprenörer och jobba rätt hårt för vår sak,
eftersom Naprapati, ännu inte är en självklart integrerad
del i vården. Sen är vi speciella, för vi har jobbat in ett hantverk i våra händer.
Magiska händer....
Magiska händer....
Jag tror INTE att det blir en lugn tillställning ikväll....
Minns i luckor och suddiga bilder hur det brukade gå till
nere i Naprapa-puben på Observatoriegatan :)
