Förut tyckte jag att nyårsafton var viktig.
Att det var viktigt att summera året som gått
och på något vis "göra sig redo" för det nya året.
Nu känner jag mer att det inte finns några
direkta start eller stopp. Inget att kontrollera eller
vara redo för. Just go with the flow!
Laleh sade en cool grej i ett av programmen
"Så mycket bättre":
Hon berättade om sin första skiva och hur hon
verkligen satsat allt för att göra den;
pengar, energi, välmående, hälsa.
- "Jag pantsatte hela mitt liv", sade hon.
Så blev det för mig med.
I min iver att göra något jag verkligen ville och brann för,
satte jag hela mitt liv i pant, den ena saken efter
den andra, tills jag under 2011 blev varse
om att det inte fanns mycket kvar.
Allt skedde i farten; jag var inte medveten om det förrän det tog stopp.
Och när det tog stopp, var allt utom kontroll.
Jag hoppas jag lärt mig mycket av 2011;
definitivt ett av de tuffaste åren jag nånsin upplevt.
Eller, jag vet att jag lärt mig massor!
Jag hoppas lärdomarna tar mig vidare till ett
bättre 2012 med mera flyt i tillvaron.
Med bättre uppmärksamhet och tro på mig själv.
Igår blev i alla fall en väldigt fin dag.
Den traditionella löprundan blev avverkad i strålande
sol på krispigt underlag.
Igen slogs jag av att vi bor på ett fantatstiskt ställe.
Jorden ja. Men också Knivsta.
Så fint, så nära naturen, så nära stan.
Tänk att kunna springa direkt ut i skogen och sedan ca en mil
på valfria skogsstigar runt om. Med solen i ögonen. Det är fint det.
Gunnar och Jenny bjöd in till "barnens tolvslag"
klockan tolv på dagen. Innan dess, massor av lekar upp vid elljusspåret.
Sedan grillkorv, bullar, godis, bubbel mm.
På kvällen dukade vi upp en buffé av skaldjur,
levainbröd, aioli, sallad och bubbel. Mmmmm.
Sedan spel och ett, faktiskt, fantastiskt tolvslag!
Så fint med alla fyrverkerier.
Och otroligt fint med alla lyktor som sändes upp.
Som i ett stim färdades de, varmt lysande, mot Valloxen till
över en mörk himmel där röken från alla smällare låg tät.
Vackert.
Jag tror på 2012.
